Efter en miljon timmar och en miljon lektioner (okej, egentligen tre men ändå) så fick vi äntligen sluta. Eftersom vädret bestämt sig för att göra mig lite irriterad varje dag så regnar det. Regn, regn, regn. Jag är redan trött på allt regn. Gick bort till maxi med paraplyet ovanför huvudet och iPoden i öronen. Dagens obsession är Tegan and Sara. Hjärta. På maxi fick jag handlat ett par skor att ha på dansen. Kasserade också in ett par vantar då även jag till slut måste inse att sommaren är passé. Gick vidare hem till Easter fortfarande med paraplyet och iPoden, men nu också varma vantar på händerna.

Hos Easter luktade det mat och hon sprang runt och stressade. Jag satte mig ner med ett glas cola och studerade all cirkus. Sen fick jag också duka och hämta stolar. Eftersom det var min mycket förvirrade moster som lagade mat så blev jag knappast förvånad när brandlarmet drog igång helt plötsligt. Sen kom morfar, Carmen, mamma, pappa, Vicky, André och deras två döttrar Grace och Isabelle. Grace är två år och Isabelle vet jag faktiskt inte. Ett halvår eller nått.

Något mycket konstigt hände. Söta lilla Grace tyckte om mig! Vilket är väldigt knasigt med tanke på att jag inte tycker om småbarn så värst mycket, och småbarn tycker inte om mig så värst mycket. Men denna alldeles bedårande lilla flicka ville prata med mig, sitta i mitt knä och att jag skulle bära henne. Det var ett fint ögonblick för mig. Hm... Okej, årets överdrift men ändå.

Min artikel är äntligen helt klar. Det tog mig tre jävla eftermiddagar men nu är det klart. Känns sådär när Johanna berättar att hon skrev den på två timmar i tisdags. Men nu är jag i alla fall nöjd med den.

Nu ska jag dra täcket över huvudet och sova gott i flera, flera timmar. Underbar tanke.
God natt.